Herr Rymer han rider på Jungfruens gård,
Trolofvat ha´n I mig -
Och Jungfrun hon ute för honom står.
Två hvita fjädrar har han i sin hatt,
och falken på sin hand.

Och hör du, min jungfru, vad jag säger dig:
Har du lust att följa af landet med mig?

Och dig vill jag föra till så herrligt ett land
Der är så mycket gull som här det är sand.

Och jungfrun hon sadlar sin gångare grå,
Så följer hon Riddaren Rymer af gård.

Och Jungfrun tager med sig de starka band,
Dermed till att binda Herr Rymers hand.

Och när som de kommo till Rosendelund,
Der lyster Herr Rymer att hvila en stund.

Och hör du, skön Jungfru, hvad jag säger dig,
Och se, denna graf skall du ligga uti.

Och kära Herr Rymer säg icke så om mig,
Ty mången gräfver gop och faller sjelf uti.


Herr Rymer han somna´i Jungfruens famn,
Så binder hon honom till fot och till hand.

Så tager hon pp sin solfbodda knif,
Och sticker den uti Herr Rymers lif.

Och Jungfrun hon tar hans förgyllande lur,
Så blåser hon efter hans Systrar de sju.

Och systrarna voro så glada till mod
Nu får vi frökens guld och hennes sölfspända skor

Och Jungfrun hon sadlar sin gångare grå
Så rider hon hem till konungens gård

Och Systrarna sju de togo sina spadar,
Nu får vi den unga Prinsessan begrafva.

Och när som de kommo i Rosendelund in,
Trolofvat ha´n I mig
De fingo begrafva kär Broderen sin
Två hvita fjädrar för han i sin hatt,
och falken på sin hand.
Rövaren Rymer
SMB 185 D
Ev. e. Hedda Berg, Biskopskulla, Uppland