1.  Det war ett par konungadöttrar små
twå roser å twå ideliga blommor
De stulo dem bort allt med de voro små
Från Engeland så äre vi komne

2. Och när de vart stora och kunde förstå,
Då fingo de veta hvar de kommo ifrå

3. Den äldsta hon talte till den yngsta så:
Nu viljom vi hem till vår faders gård

4. Och vi skall taga våra saker i akt
och resa tidigt härifrån i natt

5. Så gingo de till en konungagård
behöfwen några pigor i år

6. Å kunnen I brygga å kunnen I bake
Ja, fast bättre det röda gullet make

7. Drottningen feck dem silkesnystan tre
Å kunnen I väfva mig en väf härutaf

8. Den äldsta hon warpade med en hast
Den yngsta hon kasta i sked och i skaft

9. Det första slaget hon i väfven slog
Så satte hon op både måne å Sol

10. Det andra slaget hon i väfven slog
Så satte hon upp båd himmel å jord

11. Det tredje slaget hon i väfven slog
Så sätter hon op både fader å mor

12. Det fjärde slaget hon i väfven slog
Så sätter hon op både Syster å Bror
13. De väfvde den väfven av stiernor full
Och de skjönste Rosor på svartan mull

14. Den äldsta hon fällde väfven ned
Den yngsta hon la den på drottningens knä

15. Så´n väf har inte vart i vårt hus
Sen den dan våra döttrar kom bort

16. Å konungen sade till Drottningen så:
Visst vill vi giva dem tjänster i år

17. Den äldsta, sa Drottningen, ska mina nycklar bära
Den äldsta ska min egen Son äga

18. Å väl kan jag min moders nycklar bäre
Men aldrig får en Syster som egen Bror äge

19. Det blev glädje och det blev gråt
Då barn och föräldrar de kändes åt

20. Det vart en stor glädje i Konungens gård
Då Systrer och Bröder de kändes åt

21. Det var stor lust i Konungens hus
Twå roser å twå idelige blommor
De spelade och dans´de till det var dager ljus
Från Engeland äre wi komne

SMB 195 C,D,B (mel)
Efter Maja Hansdotter och Greta Naterberg m fl, Slaka
De bortstulna konungadöttrarna